fredag 8 januari 2010

Tankar

Livsinställningen är ofta viktigare än vad vi tror, hur vi tänker kring saker och ting. Hur går vi egentligen in i olika situtaioner? Vilken inställning har just du?

För att kunna leva ett så "bra" liv som möjligt så måste vi vara positiva och öppna för saker, vi måste underkassta oss andras vilja och kanske ibland göra saker som vi inte tycker om men för att glädja andra. Vi måste välja bort saker som vi kanske helre skulle ha gjort, men vi väljer att göra något som glädjer någon annan än oss själva. Det är dags att människorna börjar sluta att tänka på vad som är bäst för mig? Vad gör mig lyckligast osv. Vi måste börja tänka på vad som gör andra lyckliga och göra de så länge det inte strider mot vårt förstånd och Guds ord.

Vill vi bygga upp en relation med Jesus så måste vi också leva som Jesus. Leva för andra, va din väns tjänare och så vidare... När vi väl slutat att leva för oss själva och börjat leva för oss andra så tror ja att relationen med Gud kommer bli större och större, fortare och fortare... om de nu är de man vill och tror på.

Ni kanske känner till den magiska lagen "Allt som du vill att andra ska göra mot dig, det skall du göra mot dom"... Till sist säger ja bara, W.W.J.D!!! (What Would Jesus Do!

lördag 5 december 2009

Förlåtelse

Hur ser du just på det här med att förlåta? Har du lätt för det? Eller tar det emot varje gång du måste säga de där lilla fjuttiga ordet som gör så stor skillnad? Saken är den att man skulle kunna säga att den hela vår kristna tro bygger just på förlåtelsen. Vi var dömda, men Gud förlät oss genom att han lät döda sin enda son.

Jag personligen har rätt svårt för att be om förlåtelse, det känns alltid som man inte har gjort något fel eller att man inte kan förlåta personen som gjort fel mot en... och den svåraste saken, att förlåta sig själv. Vi måste lära oss det här, annars har vi inte en chans att uppnå en bra relation med Gud, och ja tror även att vi får väldigt fattiga dåliga och sorgsna liv.

Om vi nu ska föra ett grovt exempel. Vi säger att du sitter hemma och käkar middag med dina bästa vänner, plötsligt störtar en man in med en Ak47:a och skjuter ner alla dina vänner men lämnar dig levande och springer sen därifrån. En vecka senare kommer den här mannen och ber dig om ursäkt för han gjort och hoppas du ska kunna förlåta honom? Han som dödat dina bästa vänner. Vad skulle du göra? Kan nästa säga (utan att dra för stora slutsatser) att 99% av oss skulle ringa snuten och hoppas han ruttnade i fängelset för evigt.

Saken är den att vi bör förlåta den här mannen, han ångrar sig för de synder han gjort och vill ha förlåtelse. Klart han ska få sin förlåtelse. För är det inte samma förlåtelse vi ber om att få från Gud varje dag? Varför ska vi då inte ge förlåtelse till våra medmänniskor när Gud givit oss den största förlåtelsen av dom alla? Nu tog ja ett väldigt grovt exempel för att verkligen förtydliga vad det handlar om, men försök att spegla in de här i vardagen. I våra små problem och gräl vi har med folk som vi ibland bara inte kan förlåta. Sen måste vi våga svälja vårt stolta ego när vi gör fel och sårar människor, vi måste våga säga förlåt och inse att vi gör fel. Det är nog det svåraste som finns, inse att man har gjort fel och sen be om ursäkt för det. Men när du väl har gjort de känner du ju bara hur du blir lätt som en fågel!

Vi måste även lära oss att kunna förlåta oss själva, för om vi inte kan det kommer vi aldrig kunna lämna det vi gjort. Att få förlåtelse betyder att personen vi ber om att få den av, han glömmer bort va vi gjort och förlåter oss för evigt. Det är de vi måste göra i våra hjärtan också, vi behöver förlåta oss för att vi har gjort fel. Vi är människor och inga perfekta varelser, vi gör fel och kommer fortsätta med det, men vi kan minska antalet fel bara vi börjar tänka efter lite!

Det handlar egentligen bara om att ha Jesus som förebild i vad vi än gör? En grej som brukar funka för mig när ja står i val som jag inte riktigt vet hur ja ska hantera... då brukar ja bara tänka på fyra olika bokstäver. WWJD = What Would Jesus Do (Vad skulle Jesus gjort, för er som inte kan engelska),och vet ni vad? Det funkar jämt! Låtsas att Jesus skulle stått inför samma situation som du, och tänk dig vad han skulle gjort.

fredag 4 december 2009

Gud i vardagen

Gud i vardagen... hur stor plats ger vi honom? Mycket? Lite? Det är förstås olika mellan individer men jag skulle nog våga säga(utan att dra alla över en kant) att vi ger honom nog inte den tid vi borde, eller den tid vi vill. Hur mycket tid ger du honom? Jag kan ju bara säga att jag ger honom på tok för lite tid, även om jag känner att de blir bättre och bättre ju mer jag försöker.

Varför bör vi då ge honom tid i vardagen? Räcker det inte med att vi går på söndagsmöten, konferenser och andra möten och prisar honom där? Absolut inte, speciellt inte när han vill vara vår bästa vän och verkligen försöker ta kontakt med oss hela tiden? Om vi ser på det från synvinkel på vem han egentligen är, så borde våra liv bestå av att ära och prisa honom för den han är och för vad han gjort. Även om ni förmodligen hört historien tusen gånger om hur han offrade sin ende son, för att vi skulle få en ny chans. Tänk dig själv att du skulle döda din egen son/dotter (eller nära vän för er som inte har son/dotter) för att den som bestulit dig på allt du äger?

Det är precis det Gud gjorde för DIG, fast några gånger värre och större. Även fast ja tänker på det och vet va som hände, kan jag inte förstå hur otroligt smärtsamt de måste ha varit. Han offrar det bästa han har för något som svikit, smutskastat och inte gjort sig värt det. Vi är inte ens nära värdiga att ta emot hans kärlek, ändå kan vi sällan prioritera bort tid från vår dator/tv eller vad som vi väljer att prioritera före.

Saken är den att, han söker kontakt med dig och mig hela tiden och vill vara vår bästa vän helt enkelt. Kanske låter lite skumt att en person vi inte kan se vill vara vår bästa vän, låter kanske lite schizo men. Jag är övertygad om att han finns och verkligen vill ha en relation till oss

Om vi nu (som säkert många vill) vill ha en relation med den här måste vi prioritera tid och umgås med honom. Vi måste läsa Bibeln för att få veta saker om honom och för hur han vill att vi ska leva, för tror vi på denne Gud och tror att han är världens skapare och vi vill gå efter hans väg.... måste vi ju veta hur vi ska gå efter vägen? Läser vi inte bibeln, famlar vi ju runt i det mörka. Läser vi bibeln lär vi oss inte bara hur vi ska gå, vi arbetar även fram en relation till vår ledsagare.

Sen är bönen otroligt viktig, vårt snack till Gud helt enkelt. Vi ska kunna prata med honom som vi pratar med en vän här i verkliga livet. Man behöver inte be några böner med extremt komplicerade ord så Gud ska se hur bra vi är på att använda vårt språk. Utan som med en helt vanlig vän. Sen en sak som jag är otroligt dålig på, och som jag tror vi alla är mer eller mindre inte så bra på är att... LYSSNA på Gud. Tänk dig själv in i det, du har en vän som du bara pratar om sig själv hela tiden och sånt den vill, du försöker att få fram något viktigt till den personen men det går inte eftersom han/hon inte lyssnar. Hur skoj är det?

Hur hör vi då Gud prata? Vi tränar oss att höra hans röst, jag tror han pratar till oss genom våra tankar, det är så jag har upplevt det då han har pratat till mig. Vissa pratar han till i drömmar, andra genom olika syner eller ibland kanske du hör en klar röst i huvudet. Men jag tror att han talar till oss alla genom våra tankar. Sen kanske det är svårt till en början att skilja på vilka tankar som är våra och vilka som är från Gud. Finns ett enkelt sätt att ta reda på det, Prova! Känns de kanske för stort att prova direkt så be till gud och fråga om det är rätt, ofta om tanken finns kvar länge och du inte riktigt kan släppa den, brukar de va ett gott tecken ;)

Sen, spegla tanken mot bibeln. Om du får en tanke om att du ska gå och säga åt en person att han är dum i huvet, kan du ganska lätt inse att de är en egen tanke. Testa saker mot Bibeln, be om saken osv.

Gud vill ha en relation med oss, men är vi redo att ha en relation till honom? Det finns som inget mellanting, antingen kör man eller så skiter man i det! Men Gud finns alltid där för en, allt hänger på om vi accepterar honom som vän eller inte.

God bless

tisdag 1 december 2009

Första inlägget

Svåra tider

Man kan ju undra hur en allsmäktig Gud kan tillåta saker som händer runt om oss på jorden? Varför människor svälter och plågas till döds? Varför goda människor drabbas av olycka och varför... varför allt bara är skit ibland?

Många brukar använda det här som bevis för att Gud inte skulle finnas? Men har han inte skapat oss med en fri vilja så att vi kan handla efter vårt eget sinne? Så vi kan älska Honom frivilligt och inte utav tvång... samma fria vilja kan dessvärre göra att vi fattar mindre kloka beslut.

Vi människor är syndare allihopa och kommer alltid vara det, vi gör fel på grund av att vi helt enkelt är dåliga varelser, felande varelser. Sedan får vi inte glömma bort en liten kugge, "frestaren". Denna varelse kallad djävulen, utsätter oss dagligen för frestelser och prov, lägger ut fällor som vi sätter fötterna i och blir fast i. Vi lever i en dömd värld, som kommer att gå under i all dess synd...

Som tur var finns de ju en liten filur som offrade sin enda son för oss, som lät honom ta på sig våra skulder och våra bördor... vårt straff helt enkelt.... ni vet säkert vem ja snackar om, The great One! Genom honom kan vi bli räddade och få evigt liv.

De betyder inte att livet på jorden blir lättare för det, snarare tvärtemot... jorden är dömd redan, människorna också. Men, genom Jesus kan vi få vårt liv tillbaka!